Varför kan digitalt innehåll vara dåligt för hjärnan?

En ständig ström av digitalt innehåll förvandlar oss till en värld av snabbläsare, vilket är dåliga nyheter för våra hjärnor.

Här är en siffra att fundera över: den genomsnittliga människan tar till sig cirka 34 GB data varje dag. Denna data kommer i form av TV, musik, reklam, videor, e-post, webbplatser och appar. Det är en enorm mängd information, särskilt när man tänker på att dessa 34 GB motsvarar att läsa 100 000 ord.

Rapporten, som publicerats av University of California, belyser en grundläggande förändring i hur det mänskliga sinnet tar till sig och förstår information. För några decennier sedan var utbudet av medier att läsa eller titta på begränsat, men idag finns det en enorm mångfald av innehåll tillgängligt på en mängd olika plattformar, och det mänskliga sinnet har tvingats anpassa sig för att kunna bearbeta allt detta.

”Människor har utvecklat en förmåga att skumläsa, det vill säga att läsa den första raden och sedan snabbt upptäcka vissa ord eller fraser som väcker deras intresse”

Multitasking inom media

Maryanne Wolf, forskare vid Harvard och förespråkare för barns läs- och skrivkunnighet, är fascinerad av hur människor tvingas anpassa sig till denna nya form av ”multitasking i medierna”. I sin senaste bok, ”Reader Come Home”: Läsande hjärnan i en digital värld, försöker hon förstå vad som händer med våra hjärnor i en tid då mängden digitala medier vida överstiger de traditionella.

Hon har kommit fram till att människor, tack vare en ström av digitalt innehåll, har utvecklat en förmåga att skumläsa – det vill säga att läsa den första raden och sedan snabbt fånga upp vissa ord eller fraser som väcker deras intresse, istället för att ta till sig hela texten. Även om detta kanske fungerar bra för en nätartikel om kändisars husdjur, gör det det svårare att förstå och bearbeta längre, mer komplexa texter.

Problemet med att inte kunna ”läsa på djupet” – det vill säga att läsa, ta till sig, förstå och analysera en text – är att människor som är vana vid att överskanna digitalt innehåll kommer att undvika att läsa allt som verkar svårt eller svårt att förstå. För vuxna är detta ett allvarligt problem; för elever kan det få katastrofala följder.

”I detta avgörande skede mellan den tryckta och den digitala kulturen”, skrev forskaren i en nyligen publicerad Guardian i en debattartikel: ”Samhället behöver ta itu med vad som håller på att försvinna inom expertläsarkretsarna, vad våra barn och gamla elever inte utvecklar, och vad vi kan göra åt saken.”

Den tvåspråkiga hjärnan

Men istället för att måla upp en dyster bild av mänskligheten som oåterkalleligt skadas av digitala medier, se Maryanne Wolf en lösning på denna neurologiska förändring: tryckt text. Hon hänvisar till ett antal studier som visar att läsning av tryckt text förbättrar förståelsen, analysförmågan och minnet, samt ger läsaren hjälp att utveckla empati med ämnena eller karaktärerna.

Författaren rekommenderar vidare att förskoleundervisningen ska inriktas på användning av tryckt material, med digital teknik som successivt införs under tiden. ”Vi behöver utveckla en ny typ av hjärna”, skriver hon, ”en ’dubbelkompetent’ läsande hjärna som är kapabel till de djupaste formerna av tänkande, oavsett om det sker i digitala eller traditionella medier.”

Men oavsett om det handlar om en klass med femåringar eller ett tåg fullt av pendlare, så erbjuder läsning av tryckt text en tillflyktsort från de 34 GB data som bombarderar dig varje dag, samt en djupgående läsupplevelse som utmanar och tränar sinnet.

”Det finns en gammal regel inom neurovetenskapen som inte förändras med åldern”, säger Maryanne Wolf. ”Använd det, annars förlorar du det.”

Hitta fler intressanta artiklar på vår Papperskedja.