Internationella skogsdagen 2023

FN:s internationella skogsdag är ett årligt firande av den biologiska mångfalden, hälsofördelarna och dessa ovärderliga ekosystems betydelsefulla roll för klimatet. Upptäck den starka kopplingen mellan skogar och global hälsa.

I år firas FN:s internationella skogsdag den 21 mars. Dagen instiftades 2012 och uppmärksammar betydelsen av alla typer av skogar runt om i världen, samtidigt som deras avgörande roll för hälsa, biologisk mångfald, klimatförändringar och välbefinnande lyfts fram.

Deras direkta och indirekta fördelar för människor, oavsett om de bor i eller omkring skogar eller i urbana miljöer, är omfattande, och det är ingen överdrift att säga att deras överlevnad kommer att ha ett enormt inflytande över planetens framtid.

I år är dagens tema ”Skogar och hälsa”. Hälsa definieras av World Health Organisation (WHO) som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning”. Hälsa omfattar en mängd olika faktorer, från näring och medicin till bränsle och stressreducering – sådant som skogen erbjuder i överflöd.

Världens skafferi och läkare

Kopplingen mellan skogsbruk och hälsa är långvarig och stark. För människor som bor i eller omkring skogar utgör mat som kommer direkt från skogen, exempelvis frukt, blad, nötter, svamp och viltkött, en stor del av kosten. Eftersom landsbygdsbefolkningar ofta är fattiga och har osäker tillgång till mat är denna källa inte bara avgörande för att förebygga näringsbrist, utan bidrar också till en mer varierad kost och därmed förbättrad hälsa.

Skogar tillhandahåller också livsviktiga läkemedel för människor i avlägsna områden som varken har tillgång till eller råd med läkemedelsprodukter. De varma och fuktiga förhållandena i tropiska ekosystem leder till en mängd olika smittsamma sjukdomar, och lokalbefolkningen förlitar sig på ett stort antal medicinalväxter som finns i skogarna för att behandla dessa sjukdomar. WHO uppskattar faktiskt att minst 80 % av världens befolkning är beroende av traditionell medicin för att tillgodose sina behov av primärvård.

Utöver medicin och näring är skogar också en pålitlig och billig bränslekälla för landsbygdssamhällen. Bränslet används i stor utsträckning för matlagning, bearbetning och konservering av mat samt för sterilisering av vatten, och spelar en viktig roll i att minska förekomsten av mat- och vattenburna sjukdomar. Eftersom mer än 10 % av världens befolkning använder vedbränsle för att sterilisera vatten skulle en förlust av denna bränslekälla vara katastrofal för miljontals människor runt om i världen.

Den urbana oasen

Det är förstås inte bara människor i fattiga områden på landsbygden som får hälsofördelar av skogar. Miljarder människor i urbana miljöer använder skogar för att komma undan och återhämta sig från det moderna livets påfrestningar. Oavsett om det handlar om motion eller rekreation erbjuder skogen en lugn plats där människor kan återknyta kontakten med naturen och ägna sig åt djupa tankar utan ständiga avbrott.

Skogar erbjuder också en fysisk övergång från stad till landsbygd genom att dämpa buller och absorbera föroreningar från trafik och industri. De minskar även den så kallade ”värmeöeffekten”, som uppstår när städer och tätorter har täta koncentrationer av ytor som behåller i stället för reflekterar värme, exempelvis trottoarer och byggnader. Det har visat sig att skugga från urbana skogar och träd i vissa miljöer kan minska den urbana värmeöeffekten med 4–5 °C.¹

För den som bor i en stad eller tätort minskar skogar inte bara stress utan främjar aktivt gott humör och positiva känslor, utöver en mängd andra hälsofördelar. Långvarig exponering för bostadsnära parker, trädgårdar och skogar har visat positiva effekter kopplade till allmän hälsa, fetma, barns beteendeutveckling och dödlighet. Även att andas in luften i skogar tros stärka människans immunförsvar.

Mer information om FN:s internationella skogsdag 2023 finns på https://www.un.org/en/observances/forests-and-trees-day

Källor:

¹Skogar för människors hälsa och välbefinnande, FAO, 2020