Betydelsen av pappersbaserade läromedel inom utbildningen

Under de senaste drygt 20 åren har tekniken trängt in i nästan alla delar av våra liv. Utbyggnaden av bredband, smartphones och bärbar teknik har förändrat hur vi kommunicerar, hur vi får tillgång till information och hur vi arbetar och lär oss.

Även om många av dessa förändringar utan tvekan är positiva, finns det allt fler tecken på att så inte alltid är fallet. Som vi ska undersöka i den här artikeln börjar forskare ifrågasätta det ökande beroendet av teknik i klassrummet.

Under de senaste 10–15 åren har det skett en gradvis övergång från pappersbaserat läromaterial i skolorna till digitala och webbaserade alternativ. Denna övergång påskyndades kraftigt under pandemin, då nästan alla skolor flyttade undervisningen till nätet. Forskning har visat att detta ökande beroende av digitala metoder och resurser kan påverka elevernas förmåga att lära sig och komma ihåg information negativt. Det finns också en växande oro över den digitala teknikens inverkan på den psykiska hälsan.

Digitala kontra pappersbaserade läromedel: Inlärning

År 2018 granskade forskare i Israel och Spanien 54 studier, som omfattade mer än 171 000 läsare, där man jämförde läsning av digital text med läsning av tryckt text. De fann att läsförståelsen överlag var bättre när människor läste tryckta texter jämfört med digitala texter.[1]

På samma sätt visade en studie som omfattade miljontals gymnasieelever i de 36 länderna inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) att de elever som använder datorer i stor utsträckning i skolan ”presterar betydligt sämre när det gäller de flesta lärandemålen, även efter att man tagit hänsyn till social bakgrund och elevernas demografiska förhållanden”. Samma studie visade också att elever i fjärde klass (cirka 9–10 år) ”som använde surfplattor i alla eller nästan alla sina lektioner i genomsnitt hade 14 poäng lägre läsresultat än de som aldrig använde dem – en skillnad som motsvarar en hel årskursnivå”.[2]

Patricia Alexander är psykolog vid University of Maryland i USA och forskar om hur vi lär oss. Hon har upptäckt att även om studenter tror att de lär sig mer genom att läsa på nätet, visar tester att de i själva verket lär sig mindre än när de läser tryckt text. En del av problemet kan hänföras till den hastighet med vilken vi vanligtvis läser text på en skärm, där mycket består av lättbegripliga textmeddelanden eller inlägg på sociala medier; men när det gäller att läsa mer komplex information på skärmen, vilket kräver mer uppmärksamhet och eftertanke, tenderar människor fortfarande att skumma igenom texten snarare än att läsa den ordentligt.[3]

Förutom att det uppmuntrar oss att läsa snabbt innebär läsning på nätet oftast att man bläddrar, vilket kan göra det svårt för hjärnan att skapa mentala kartor som hjälper oss att komma ihåg. När man läser en tryckt bok är det till exempel lätt att ungefär veta vilken sida man befinner sig på, men det är betydligt svårare när man bläddrar genom text på en skärm. Dessutom visade en mindre studie, publicerad 2019, att det inte bara är vid bläddring som hjärnan har svårt att skapa mentala kartor: när en grupp på 50 deltagare ombads att läsa en berättelse på 28 sidor läste vissa av dem en tryckt version medan andra läste berättelsen på en e-bok; de som läste den tryckta versionen förstod handlingsförloppet bättre än de som läste den digitala versionen.[4]

Fördelarna med pappersbaserat läromaterial begränsar sig inte till läsning; att skriva för hand på papper istället för att skriva på ett tangentbord kan också ge bättre resultat. En studie från 2014 [5] jämförde resultaten hos studenter som antecknade föreläsningar för hand med dem som antecknade på en bärbar dator. När det var dags att testa studenternas kunskaper om informationen fick de granska sina anteckningar i 10 minuter före provet; ”de som antecknade för hand presterade bättre på både faktabaserade och begreppsbaserade frågor.”

Författarna till studien drog slutsatsen att ”användning av bärbara datorer kan påverka resultaten på utbildningsprov negativt, även – eller kanske särskilt – när datorn används för sitt avsedda syfte, nämligen att underlätta anteckningsarbetet… Av den anledningen bör användningen av bärbara datorer i klassrummen betraktas med en sund portion försiktighet; trots sin växande popularitet kan bärbara datorer göra mer skada än nytta i klassrummen.”

En av de kanske mest påtagliga skillnaderna mellan att läsa tryckt material och att läsa på en skärm är distraktioner. När vi läser på en skärm är vi oftast uppkopplade mot andra tjänster, vilket medför popup-fönster och aviseringar från sociala medier, e-post och sms – allt detta avleder vår uppmärksamhet och stör koncentrationen. Även i skolan kan detta vara ett problem, beroende på skolans policy, särskilt när tekniskt kunniga elever vet hur man kringgår brandväggar och andra begränsningar.

Digitala kontra pappersbaserade material: Psykisk hälsa

Det finns en växande oro över de digitala enheternas inverkan på den psykiska hälsan, bland annat i form av ökade förekomster av ångest och depression. Eftersom eleverna numera använder enheterna både i skolan och utanför skolan finns det knappt någon paus från den ständiga stimulansen som de ger. Pappersbaserad läromaterial ger inte bara kognitiva fördelar, utan också en välbehövlig paus från den digitala världen.

En studie genomförd av forskare vid University of Washington visade att studenter som använde pappersbaserade almanackor hade mindre benägenhet att uppleva symtom på ångest och depression än de som använde digitala almanackor. Studien, som publicerades 2017, omfattade 264 studenter på grundnivå som slumpmässigt delades in i två grupper: den ena gruppen använde en pappersbaserad almanacka och den andra en digital almanacka. Forskarna fann att de studenter som använde den pappersbaserade almanackan rapporterade lägre nivåer av ångest och depression än de som använde den digitala almanackan.

De negativa effekterna av digitala enheter begränsar sig inte till användningen under dagen. Det blå ljus som dessa enheter avger påverkar också hur väl vi sover. En studie genomförd av forskare vid University of California, Los Angeles, visade att de som läste på en surfplatta tog längre tid på sig att somna, hade mindre REM-sömn och kände sig mindre utvilade på morgonen än de som läste i en pappersbok.[6]

Dålig sömnkvalitet kan medföra en rad negativa hälsoeffekter. Förutom den inverkan som dålig sömn har på det psykiska välbefinnandet ökar den också risken för fetma, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Slutsats

Ovan nämns endast några exempel på en växande mängd forskning som tyder på att avskaffandet av pappersbaserade läromedel kan ha en negativ inverkan på elevernas förmåga att lära sig och komma ihåg information, liksom på deras allmänna välbefinnande.

Jämfört med människans användning av papper som utbildningsmedium befinner sig digitala verktyg och onlineverktyg fortfarande i ett mycket tidigt skede, och det återstår fortfarande mycket forskning om deras inverkan på våra liv, både positiv och negativ. Därför måste vi ifrågasätta takten – och fortsättningen – i övergången från pappersbaserad till digitalt och onlinebaserat läromaterial.

Läs mer om pappers viktiga roll inom lärande och utbildning:

Effekterna av digital utbildning för elever

Det har visat sig att läsning av tryckt material leder till bättre läs- och skrivförmåga

Tryckta böcker kontra e-böcker

Digital fattigdom och dess inverkan på skolor och utbildning

Riskerna med det papperslösa klassrummet

Varför tryckta medier är avgörande för utbildningens framtid

Varför digitalt innehåll kan vara skadligt för hjärnan