Bra COP eller dålig COP?

COP26 var en kombination av historiska överenskommelser och förhandlingar i sista minuten. Men vad blev domen? 

Den 31 oktober, under öppningsceremonin för COP26, visades världsledarna, politikerna, kungligheterna, vd:arna, klimatexperterna, förhandlarna och tjänstemännen som samlats i SEC i Glasgow en film. Den fyra minuter långa videon, med titeln ’Earth to COP’, bestod av en serie ögonvittnesskildringar av naturkatastrofer runt om i världen, från översvämningar i Uganda till bränder i Australien. De hjärtskärande klippen ersattes kortvarigt av bilder på naturens skönhet, innan filmen återvände till scenerna av förödelse.

Spola fram två veckor, och den försiktiga optimism som fyllde arenan hade ersatts av besvikelse när förhandlingarna i sista minuten om formuleringen i Glasgowpakten ledde till att uttrycket ”fasa ut” kol försvagades till ”fasa ned”. Sammantaget nådde utfästelserna om utsläppsminskningar inte upp till det som krävdes för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C och även om framsteg utan tvekan gjordes på vissa områden, upplevde många att det inte var tillräckligt.

Och de goda nyheterna?

Trots den allmänna känslan av pessimism fanns det några ljusglimtar under de två veckorna. Överenskommelser slöts om metangas, där 105 länder lovade att kraftigt minska utsläppen av den potenta växthusgasen, och om grön finansiering, där fler än 450 banker som tillsammans kontrollerar 130 biljoner dollar gick med på att stödja ren teknik och flytta pengar bort från industrier som förbränner fossila bränslen.

Men den kanske mest intressanta överenskommelsen var ’Glasgow Leaders’ Declaration on Forest and Land Use’. Denna historiska deklaration undertecknades av över 130 länder, däribland Kina, USA och, framför allt, Brasilien, och syftar till att stoppa och vända den globala avskogningen under det kommande decenniet. Överenskommelsen omfattar 5,3 miljarder pund i ny privat finansiering och 8,75 miljarder pund i offentliga medel för att återställa degraderad mark, stödja ursprungsbefolkningar, skydda skogar och begränsa skador från skogsbränder.

Det uppskattas att avskogning står för nästan en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp, eftersom skogar i stor utsträckning röjs för jordbruksändamål, såsom odling av grödor för palmolja och soja samt för boskapsuppfödning. Enligt World Resources Institute (WRI) skulle tropisk avskogning, om den vore ett land, vara den tredje största utsläpparen av koldioxid på jorden. Ännu viktigare är att världens skogar varje år avlägsnar över 7,6 miljarder ton kol från atmosfären, vilket motsvarar ungefär 20 % av de globala utsläppen (Nature, 2021).

”Det finns ingen väg till nettonollutsläpp utan att ta itu med de tropiska skogarna”, sade Julia Jones, naturvårdsforskare vid Bangor University, till National Geographic. ”Att alla samlas och tar itu med detta så tidigt under konferensen, med så många människor vid förhandlingsbordet, är därför oerhört viktigt.”

Mot 2022

Även om forskare och klimataktivister kan vara frustrerade över den upplevda bristen på framsteg vid COP26 har evenemanget skapat en plattform att bygga vidare på när länderna återvänder till förhandlingsbordet nästa år för att skärpa sina resolutioner och öka sina åtaganden om att minska utsläppen. Fram till dess bör vi fira framgångarna och fortsätta att lyfta fram den inneboende hållbarheten i tryckeri- och pappersindustrin.

Källor:

theguardian.com/commentisfree/2021/nov/15/cop-26-agreement-victories-global-economy-climate-crisis

nature.com/articles/s41558-020-00976-6

nationalgeographic.com/environment/article/will-the-cop26-global-deforestation-pledge-save-forests

newscientist.com/article/2295810-cop26-105-countries-pledge-to-cut-methane-emissions-by-30-per-cent

theguardian.com/environment/2021/nov/13/cop26-countries-agree-to-accept-imperfect-climate-agreement